Pipranka

Exotiskt stora blad klättrar uppåt och bildar en grön vägg. Piprankan är lite långsam i starten som många klättrare men har man bara tålamod några säsonger så sätter den fart och kan bli uppåt fem-sex meter. I Sverige har vi två olika arter: pipranka (Aristolochia macrophylla) och koreansk pipranka (Aristolochia manshuriensis). 

Macrophylla betyder storbladig vilket absolut stämmer, då båda arterna har hjärtformade blad på upp till tjugo centimeter. Den koreanska piprankan finns som e-planta och sägs ha en lite större härdighet. Men zon 5 brukar anges för båda arterna. Blomfärgen skiljer sig mellan arterna, gulgröna på den koreanska piprankan och mer rödbruna på den vanliga piprankan. De pipformade blommorna syns dock inte utan att man kikar bakom bladverket i juni-juli. Bladens storlek varierar något mellan arterna, men min erfarenhet säger att växtplats och beskärning påverkar bladens storlek ännu mer.

En fantastik växt som trivs på väldränerad gärna mullrik jord som kan hålla fukt. Och näring. Ibland läser man att det bör vara lite skuggigt, men sol funkar utmärkt om bara jorden är bra. De stora bladen gör växten vindkänslig. Piprankan har vedartade stammar som slingrar sig kring de stöd som ges. Den tål beskärning, men behöver inte beskäras. 


Jag har prövat att beskära kraftigt då jag planerade att flytta plantan under sommaren. Det blev ingen flytt den sommaren, så plantan satte enorm fart och bladen blev nästan dubbelt så stora som året innan. Däremot uteblev blomningen. Detta år ska flytten av piprankan bli av och jag har återigen klippt av rankorna. Det är alltid osäkert att flytta en stor och gammal växt, så som säkerhets tog jag ett antal skott från min pipranka. Korta pinnar med 1-2 ögon sattes i källaren under växtbelysningen, direkt i såjord med plast över för att bevara fukten. Hittills verkar de ta sig. Året innan hade jag prövat att sätta några pinnar i vatten. De utvecklade snabbt blad, men utvecklade aldrig några rötter.


Piprankan kan täcka både pergolor och spaljéer. I trädgårdar från 20-talet kan man se pipranksbågar fristående i trädgården. Klättrandes uppför stuprör eller som en fantastisk inramning till vilken uteplats som helst.

0 0
Feed