Man ska ha en plan

Man ska ha en plan, en övergripande tanke om vart men vill komma med sin trädgård så småningom. Sedan behöver man inte ha så bråttom. Vad tycker vi om att göra i trädgården, vad behöver vi ha plats för och var trivs vi bäst idag. Vilka delar ser man inifrån huset, är entrén välkomnande och var är solen respektive skuggan.


Frågorna är många och det är svårt att veta vad man ska prioritera. Hur ska man kunna bestämma sig vart man vill? Utgå från funktioner! Vad vill ni kunna göra nu, och om tio år? Behovet av en stor lekinbjudande gräsmatta är stört under barnåren, men minskar kanske sedan ner till en badminton- eller krocketyta, eller ända tills den eventuellt försvinner helt. En grundplan bör täcka behovet av funktioner, samt ta hänsyn till sol och skugga så att lämpliga sittplatser planeras in. Edith Södergran lär ha diktat:


Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. Så är det med trädgårdar, när man blivit biten och många verkar bli det någonstans efter trettiofem. Det är rogivande att pyssla i trädgården, härligt att skörda egenodlat och finns det något som är så förlåtande som växter? Ibland blir det ju lite fel, men växterna repar sig ofta och hamnar de på fel plats går de ofta att flytta på. Bäst är förstås om rätt växt hamnar på rätt plats och trivs sådär lagom i förhållande vad du tänkt, oavsett om du vill att den ska breda ut sig eller snällt hålla sig på sin plats. Enkelt är det inte att få till, men har man en grundplan så utgår man från den, prövar sig fram, och ändrar planen allteftersom behoven och önskemålen om trädgården ändras.

0 0
Feed