Trädgårdsbloggen

  • 25/04/2019
    Blomjakt på våren

    Lika överraskad som vanligt över att det kan gå så fort, när värmen kommer. Jag har roat mig med att gå på jakt och räkna in vilka växter som börjat blomma i trädgården. Idag hittade jag över tjugo olika arter av blommande växter. Lökväxterna är så klart många trots att vissa redan gjort sitt för i år och andra ätits upp av rådjur och harar. Bland dem som blommar finns tulpaner, blåstjärna och vårstjärna, narcisser av olika slag, pärl- och porslinshyacinter liksom kungsängsliljor. Sipporna fick bilda en grupp med blåsippa, den nästan vissnande ungerska blåsippan, massor av vitsippor och årets första gulsippa. Vintergrönans lila blommor bildar hela mattor i halvskuggan under träden. Ormöga, lungört och den första aubrietian har slagit ut. I gräsmattan och dess utkant finns tusensköna och violer. 


    Bland buskar och träd blev det bara fyra stycken, men många är på gång och några har ju redan blommat över så som hydridtrollhasslarna, körsbärskornellen och den manchuriska forsythian. Skogslönnen slog ut igår och hybridforsythiorna blommar i gult. Det lilla prydnadskörsbärsträdet är översållat av ljusrosa blommor som omges av bin. Stjärnmagnolians första vita blomma breder ut sig i solen och det känns att det är vår på riktigt.

    Read More
  • 28/03/2019
    Sälgen surrar

    Det surrar i mitt stora träd. Tittar man upp ser man humlor som svävar runt i kronan av utslagna videung. Hoppas de hittar mat för dagen. 

    Sälgen (Salix caprea) är ett slags vide som är ett släkte med buskar och träd. Träden heter mest pil, medan buskarna får heta vide. Snabbväxande pionjärväxter som vi ofta glömmer bort. Faktiskt doftar de lite med man bör vara nära. På sälgen sitter fröna kvar på de förväxta videkissarna som faller ner efter fullgjort arbete i slutet på maj. Marken blir ganska skräpig när den täcks av gråaktiga mjuka korvar, men de krattas lätt upp och funkar fint att kompostera.
    Var rädd om dina sälgträd eller buskar. De blommar och ger mat åt insekter som humlor som vaknar tidigt, ibland innan det knappt finns någon mat för dem.

    Read More
  • 30/11/2018
    Adventstid – kransar och granris

    När mörkret sänker sig kan trädgården kännas lite trist, särskilt om det ännu inte är snö eller ordentligt med frost. De välkomnande krukorna vid dörren är inte lika roliga längre eller så är de, som hos mig, helt borttagna för säsongen. Då kan en fin krans på dörren vara precis vad som behövs för att ombona entrén redan på utsidan. Traditioner med kransar på dörren verkar vara gammal, men kopplat till julen kom den från Tyskland på 1800-talet. Läs mer


    Read More
  • 17/10/2018
    Jättedaggkåpa och flocknäva - kommande invasiva arter?

    Det finns flera växter som planteras i våra trädgårdar och parker som sedan sprider sig till omgivningarna. Då de riskerar att hota den naturliga biologiska mångfalden kan de klassas som invasiva. ArtDatabanken har nyligen listat fem arter börjar bli ett problem och ytterligare fem som riskerar bli problematiska i Sverige. Bland de som kan komma att bli problem nämns perennerna flocknäva och jättedaggkåpa som är fantastiska marktäckare.

    Read More
  • 09/10/2018
    Höstplantering

    Hösten är en bra tid att plantera då jorden inte torkas ut lika snabbt utan håller en del fukt. I princip kan man plantera krukodlade växter så länge det går att gräva i jorden, men oktober är i Stockholmstrakten en bra månad för plantering. Hösten är också en bra tid att flytta perenner som inte hamnat rätt. Vissa växter hinner dock inte etablera sig i tid för vintern och bör därför inte planteras på hösten. Dit hör en del av de senblommande perennerna som fyller plantskolorna så här års, t.ex. höstanemoner och höstljung. 

    Read More
  • 03/10/2018
    Höstfärger

    På spaning efter växter med fina höstfärger i trädgården. Längs med gatan står nyplanterade buskar där flera av dem har fina höstfärger, så idag var det upp till bevis. Slånaronian Aronia x prunifolia ’Viking’ lyser mer röd än svartaronian Aronia melanocarpa ’Hugin’ som också ska ha fina röda höstfärger på sina annars mörkgröna lite läderartade blad. Både slånaronian och aronian kommer beskäras till våren då annars speciellt slånaronian blir väl gles.

    Read More
  • 19/09/2018
    Beskärning under JAS

    Sommarbeskärning utförs under JAS-perioden som är juli-augusti-september. Med bara ett par veckor kvar i september är det med andra ord dags att se om det är ytterligare någon buske eller träd som behöver beskäras i trädgården. Några växter, ofta så kallade blödarväxter, bör bara beskäras under JAS. 

    Read More
  • 29/08/2018
    Plantering av vårlökar

    Nu börjar tiden för att sätta vårblommande lökar. Försäljningsställena fyller sina hyllor med påsar med vackra bilder. Det är som vanligt lätt att bli förförd i butiken och komma hem med diverse sorter. Sedan kommer problemet att minnas var det var tomt i rabatterna i våras och var det redan är ganska fullt. Det bästa är att fota mycket under våren så man ser precis var lökarna kommer i förhållande till perennerna.

    Förra året satte jag bukettnarcisser i cremevitt med det oemotståndliga namnet ’White Cheerfulness’.

    Read More
  • 18/07/2018
    Torktåliga växter

    Denna varma sommar önskar man att fler av ens växter var lite mer tåliga mot torka. Växter kan utveckla olika strategier för att klara av torra perioder, men alla har inte gjort det, därför finns det mer torktåliga växter än andra. Generella egenskaper att titta efter då det gäller riktigt torktåliga växter är: 

    silvriga, ljusa blad, gärna ludna – allt detta hjälper till att reflektera bort ljuset 

    små blad – då detta minskar också avdunstningen av fukt från bladmassan i solen 

    tjocka blad, suckulenta – då växten själv lagrar vatten i bladen

    Växter med djupa rotsystem klarar också torka bättre då de ända hittar vatten i marken.


    Men även om man har torktåliga växter behöver de vara väletablerade i jorden för att klara av en sommar som denna. Bland mina favoriter är lavendel (Lavandula), lammöron (Stachys byzantina), perovskia och kanske buddleja som samtliga har det svårt när det inte är tillräckligt väldränerat och soligt. De små marktäckarna backtimjan (Thymus serpyllum), fetknopp (Sedum) och fetblad (Phedimus) klarar sig fint. Kärleksörten (Hylotelephium) lagrar mycket vatten i sina blad och stockrosorna har djupgående pålrötter. Bland buskar tycker jag att små praktspireor (Spiraea japonica) är bland det bästa att använda.

    Read More
  • 29/06/2018
    Pålitliga marktäckare

    Bar jord är inget för lata trädgårdsägare, eftersom naturen ser till att jorden inte förblir bar om den får bestämma. Följaktligen har jag många marktäckare i min trädgård och i övrigt planterar jag så tätt att den bara jorden ändå täcks. Stora sjok av vintergröna och murgröna, som båda är vintergröna. Men jag har också nävor, myskmadra och jättedaggkåpor. 


    Myskmadran (Galium odoratum)flyttar sig successivt in i halvskuggan, men klarar inte att konkurrera ut vintergrönan utan får gott hålla sig på kanten. Den blommar i maj och doftar riktigt gott om man är nära.

    Jättedaggkåpan (Alchemilla mollis) är en pålitlig växt i nästan alla lägen. Blommorna lyser gulgröna under flera veckor och den tål torka lika bra som regniga somrar. Nackdelen är att den sprider sig med frö, men plantorna är lätta att dra upp.

    Nävorna (Geranium) kan man säga mycket om och det finns en näva för alla lägen. Flera nyare sorter blommar också under hela sommaren. Jag prövar lite olika för att se hur de tar sig ut. Flocknävan (G. machrorrhizum) och brunnävan (G. phaeum) var först med att blomma och på dem har jag redan klippt de avblommande stänglarna. Blodnävan (G. sanguineum) som står på en mycket torrare plats än de andra har blommat i flera veckor. Nu blommar spansknävan (G. endressii) med rosa blommor i sitt friska bladverk, liksom en liten flocknäva (G. x cantabrigiense) som får stå i kanten för att inte bli överväxt. En chathamnäva (G. x riversleaianum) med rosa blommor och så Geranium’Sanne’ med lite bronsfärgare blad och vita blommor som sägs blomma hela sommaren ser jag fram emot att följa i sommar.

    Read More
  • 29/05/2018
    Syrenen – en är de mest älskade dofterna

    Våren och försommaren bjuder på blommande buskar i allsköns färger. Syrenen är mångas favorit då den blålila färgen ofta tilltalar oss ackompanjeras av en stark doft som man kan förknippa med skolavslutning och start på ett långt sommarlov.

    Read More
  • 14/05/2018
    Det regnar lönn

    Och så kom sommaren med buller och bång, eller ska man säga fågelkvitter och trimmade mopeder. Från fem grader till femton och nu tjugofem. Naturen hinner knappt med att anpassa sig. Körsbärsträden står som vita gräddbakelser i trädgårdarna och mycket grönskar, samtidigt som de tidiga vårblommande lökarna snabbt tackar för sig. Lönnens blad är nu utslagna små och ljust limegröna och vid varje vindpust strösslar det överblommande lönnblommor till marken. Gulgröna blommor täcker marken. Det rasslar av fallande blommor när man är ute. 

    Förra året varade det bara i ett par dagar innan regn och blåst då blåst svepte bort våra gräddbakelser bort, men i år verkar vi få njuta längre. Humlorna och bina får mycket längre tid att pollinera, så i år ska nog både jag och fåglarna får lite körsbär i augusti.

    Read More
  • 13/04/2018
    Äntligen vår!

    Nu värmer solen och idag är sista gnuttan snö borta och en tunn stril vatten i källaren skvallrar om att tjälen släppt taget. Det är vår! Snökrokusarna står i full blom liksom vintergäcken och snödroppar, vårkrokusen och blåstjärnor ligger lite efter men slå ut mer för var dag.

    Read More
  • 16/03/2018
    Pipranka

    Exotiskt stora blad klättrar uppåt och bildar en grön vägg. Piprankan är lite långsam i starten som många klättrare men har man bara tålamod några säsonger så sätter den fart och kan bli uppåt fem-sex meter. I Sverige har vi två olika arter: pipranka (Aristolochia macrophylla) och koreansk pipranka (Aristolochia manshuriensis). 

    Macrophylla betyder storbladig vilket absolut stämmer, då båda arterna har hjärtformade blad på upp till tjugo centimeter. Den koreanska piprankan finns som e-planta och sägs ha en lite större härdighet. Men zon 5 brukar anges för båda arterna. Blomfärgen skiljer sig mellan arterna, gulgröna på den koreanska piprankan och mer rödbruna på den vanliga piprankan. De pipformade blommorna syns dock inte utan att man kikar bakom bladverket i juni-juli. Bladens storlek varierar något mellan arterna, men min erfarenhet säger att växtplats och beskärning påverkar bladens storlek ännu mer.

    En fantastik växt som trivs på väldränerad gärna mullrik jord som kan hålla fukt. Och näring. Ibland läser man att det bör vara lite skuggigt, men sol funkar utmärkt om bara jorden är bra. De stora bladen gör växten vindkänslig. Piprankan har vedartade stammar som slingrar sig kring de stöd som ges. Den tål beskärning, men behöver inte beskäras. 


    Jag har prövat att beskära kraftigt då jag planerade att flytta plantan under sommaren. Det blev ingen flytt den sommaren, så plantan satte enorm fart och bladen blev nästan dubbelt så stora som året innan. Däremot uteblev blomningen. Detta år ska flytten av piprankan bli av och jag har återigen klippt av rankorna. Det är alltid osäkert att flytta en stor och gammal växt, så som säkerhets tog jag ett antal skott från min pipranka. Korta pinnar med 1-2 ögon sattes i källaren under växtbelysningen, direkt i såjord med plast över för att bevara fukten. Hittills verkar de ta sig. Året innan hade jag prövat att sätta några pinnar i vatten. De utvecklade snabbt blad, men utvecklade aldrig några rötter.


    Piprankan kan täcka både pergolor och spaljéer. I trädgårdar från 20-talet kan man se pipranksbågar fristående i trädgården. Klättrandes uppför stuprör eller som en fantastisk inramning till vilken uteplats som helst.

    Read More
  • 06/03/2018
    Växtföljd - planera sådden

    Vi är många som gillar att odla. Det är något speciellt att börja matlagningen med att gå ut och ta upp potatis och plocka sockerärtor. Visst kan man med kunskap, engagemang och tid odla året om, men de flesta hobbyodlare ser det nog som en säsongssysselsättning. På vintern kan man sitta och drömma sig bort när man kikar igenom frökataloger. Kanske har man tagit egna frön som ska ner i jorden igen. Några favoriter blir säkert kvar och andra nykomlingar som man bara måste prova.


    Det finns många sätt att tänka när man planerar. Kanske ska man ha en fransk potage? Eller köpa gröngödslingsväxter mellan raderna som en bottengröda? Ska man ha strikta kvarter, raka rader eller mer uppblandat.Möjligheterna är oändliga och det roliga är att man kan ändra från år till år. Kanske ska man ha ett färgtema? Eller planera färgerna så de bildar en tavla? Eller så odlar man bara det som verkar spännande och bäst plats för växterna.


    Olika växter behöver olika mängd och typ av näring ur jorden, vissa tillför, andra urlakar, vissa är kinkiga på att förutsättningarna är rätt medan andra är förlåtande. Man pratar om växtföljd, fyrårig eller sexårig. Det innebär att man växlar vilken gröda man sätter var i sin odling. Det finns mer eller mindre avancerade system för detta.


    En enkel växtföljd som jag använder är:

    År I: ärter och bönor som tillför näring till marken

    År II: näringskrävande växter som squash, gurka, majs, kål

    År III: mindre näringskrävande växter som rotfrukter, sallat, lök, persilja, dill

    År IV: anspråkslösa som potatis

    År 0: gröngödning, istället för år I om jorden känns trött eller är nyanlagd


    Potatis luckrar kompakt jord fint och följer man upp med gröngödsling ett år har man sedan en fin odlingsbädd. Gröngödning kan man läsa mycket om, bl.a. på Riksförbundet Svensk Trädgårds faktablad nr 7 om ekologisk odling.

    Read More
  • 21/02/2018
    Vinterblommare

    Det finns buskar och perenner som blommar ofta redan på vintern eller vårvintern. Blommorna är riktigt fina, men man måste titta nära för att se dem. Ett exempel är kejsarolvon som också doftar. 

    Read More
  • 09/02/2018
    Ny trädgård – var börjar man?

    Nyinflyttad till ett hus med trädgård eller är huset nybyggt och trädgården obefintlig? Du har säkert hört rådet - bo ett år och se vad som kommer upp i trädgården. Jag håller med, men titta i trädgården, fota gärna så att du kommer ihåg när du sedan ska planera.

    Read More
  • 30/01/2018
    Vintergröna marktäckare

    Opålitliga vintrar som kommer och går har vi nog inte sett det sista av. Ett snötäcke och många minusgrader som sedan smälter bort får det mesta av våra växter att anta en brun trist ton eller helt enkelt vissna ner och lägga sig på marken. Men det finns undantag, aldrig har väl marken sett så härligt grön ut.

    Read More
  • 29/11/2017
    Den mörkaste tiden

    En regnig novemberdag när det känns som att ljuset inte når igenom den grå himlen är inte trädgården alltid så upplyftande. Perennerna som inte är vintergröna har vissnat eller så har frosten har färgat den bruna och bladen hänger i regnet. Tack och lov för de vintergröna växterna som skänker lite grönska. Innan snön kommer är mattorna av vintergröna (Vinca minor) och murgröna (Hedera helix) fina. Både helgröna och vitbrokiga varianter. Liksom klätterbenved som antar en något rosa ton på de annars vita bladkanterna då klorofyllet dras tillbaka in i växten över vintern. 

    Rododendron och barrväxter som en, tall, gran och idegran är alla fina på vintern.Dags att plocka mossa i en avlägsen del av trädgården för att skapa en krans att hänga på dörren till advent. Kanske ska den i år prydas med lite kärleksört, klarröda nypon, purpurfärgade prydnadsäpplen eller tallkottar som alla går att finna i trädgården?

    Read More
  • 30/10/2017
    Färggranna höstblommor

    Höstastern (Symphoritrichum novi-belgii) som är placerad på skuggsidan av huset slog ut för en månad sedan med sina mörklila asterblommor. Blomningen blir aldrig överdådig, men brukar hålla på en bra bit in i november. De silvriga höstanemonerna har precis blommat över och blomställningarna med sina klasar med runda bollar står dock ganska fint fortfarande. De dubbla förädlade höstanemonerna blommade i rosa fram till för en vecka sedan och matchade fint kärleksörten (Hylotelephium) som med sin rosa parasolliknande blomform står vackert i sol såväl som i skugga. Både höstastern och kärleksörten har redan stått ut med några frostnätter, där temperaturen varit precis under noll, men de står fortfarande fint. De bildar också en fin stomme i höstbuketter att förgylla bordet med till allhelgona.

    Read More
  • 22/09/2017
    Man ska ha en plan

    Man ska ha en plan, en övergripande tanke om vart men vill komma med sin trädgård så småningom. Sedan behöver man inte ha så bråttom. Vad tycker vi om att göra i trädgården, vad behöver vi ha plats för och var trivs vi bäst idag. Vilka delar ser man inifrån huset, är entrén välkomnande och var är solen respektive skuggan.


    Frågorna är många och det är svårt att veta vad man ska prioritera. Hur ska man kunna bestämma sig vart man vill? Utgå från funktioner! Vad vill ni kunna göra nu, och om tio år? Behovet av en stor lekinbjudande gräsmatta är stört under barnåren, men minskar kanske sedan ner till en badminton- eller krocketyta, eller ända tills den eventuellt försvinner helt. En grundplan bör täcka behovet av funktioner, samt ta hänsyn till sol och skugga så att lämpliga sittplatser planeras in. Edith Södergran lär ha diktat:


    Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. Så är det med trädgårdar, när man blivit biten och många verkar bli det någonstans efter trettiofem. Det är rogivande att pyssla i trädgården, härligt att skörda egenodlat och finns det något som är så förlåtande som växter? Ibland blir det ju lite fel, men växterna repar sig ofta och hamnar de på fel plats går de ofta att flytta på. Bäst är förstås om rätt växt hamnar på rätt plats och trivs sådär lagom i förhållande vad du tänkt, oavsett om du vill att den ska breda ut sig eller snällt hålla sig på sin plats. Enkelt är det inte att få till, men har man en grundplan så utgår man från den, prövar sig fram, och ändrar planen allteftersom behoven och önskemålen om trädgården ändras.

    Read More
  • 18/09/2017
    Medelhavet börjar flytta inomhus

    Sommaren gick fort och nu färgas löven i gult, rött och orange. I natt gick temperaturen ner till fem grader och då är det hög tid att ta in citrusväxterna. Det klarar lite kyla, men mår inget bra av det. Speciellt inte om det ska övervintras i en källare som än så länge håller lite över tio grader. Växtlamporna sätts på och skapar ett rosaaktigt sken och får lysa åtta timmar per dag. Eukalyptusen flyttas också in tillsammans med citron och kalamondin. Fikonträden får stå ute ett par veckor till liksom olivträden och pelargonerna. In till lampan fick även tomaterna komma nu i förhoppning om att få några av de gröna tomaterna att bli röda.

    Read More
  • 05/07/2017
    Tankar om gräsmatta

    Gräsmatta verkar inte någon kunna vara utan i sin trädgård. Den ska bara vara där. Ofta som utfyllnad när det inte är något annat. Folk verkar tycka att det är viktigt med gräsmatta. Ogräs och mossfri, välskött. Men är det verkligen så viktigt?

    Read More
  • 15/06/2017
    Snigeljakt

    En tidig morgon i maj brukar de dyka upp och helt plötsligt ser man dem i mängder – de spanska skogssniglarna eller mördarsniglarna. I år har våren varit kall och inte mer än ett par stycken har skådats hittills förrän häromdagen. Årets gissel, framförallt för sommarsquashen, verkar vara de mindre sniglarna, åkersnigel och trädgårdssnigel. Små eländiga rackare som aldrig verkar bli mätta. Även trädgårdssnäckor och vinbärssnäckor har vågat sig fram. De brukar jag inte bry mig om, men nu har jag en ny axveronika (Veronica spicata) som snäckorna inte lät mig se förra året, så därikring passar jag i år. Koltrastar och björktrastar gör emellanåt sitt i kampen mot sniglarna, men de stora går de sällan på. Dags att ta fram sekatör och en liten påse. Man kan låta den avklippta snigeln ligga som ett lockbete, men det ser ganska äckligt ut och är verkligen inte kul om någon kliver i, så jag plockar upp dem. Lyfter dem försiktigt med sekatören och håller dem över påsen och klipper till. När jag samlat klart knyter jag påsen och lägger i soptunnan. På morgonen när det är lite fuktigt och innan solen dränkt hela trädgården i värme är de på väg in i skydd av perenner för att gömma sig under dagen.Det är nog dags att lägga ut någon liten planka som fälla, så när de gömmer sig där under dagen kommer jag och vittjar. Jag brukar tänka att alla sniglar man tar på våren annars hade kunnat lägga mängder med ägg. Precis på samma sätt som att alla ogräs man drar nu inte kommer kunna sätta frö och sprida mer ogräs. Jag har plockat över femtio små sniglar i grönsakslandet i ett par dagar. De squashplantor jag inte hunnit sätta ut får nog växa i krukor på altanen ett tag framöver. Dill och persilja är nästan helt uppätna och morötterna har jag inte sett alls. Jag funderar på att beställa nematoder till trädgårdslandet – levande mikroorganismer som man vattnar ut. Det finns olika sorters nematoder men en som har sniglar som värddjur och får dessa att dö. Det ska bli spännande att se om jag märker någon skillnad på glupskheten i trädgårdslandet.

    Read More
  • 31/05/2017
    Regn och doft

    En kall vår och några dagar med sommarvärme i maj och allt formligen exploderar. Bladen utvecklas i en rasande fart och dofterna avlöser varann. Häggens doft följs av gullripsens, liljekonvaljens och syrenens. Syrenens doft i fuktig luft skulle vara i det närmaste öronbedövande om lukten gick in genom örat.

    Read More
  • 23/05/2017
    Humlor och bin

    Det har blivit populärt att värna om humlor och bin, men också andra insekter vill man ha i sin trädgård. I min trädgård går det för humlorna att hitta mat redan tidigt på säsongen. Den stora sälgen blommar först av alla före det mesta andra och däruppe i kronan flyger många humlor. Därefter kommer lönnen med sina limegula blommor innan löven slår ut och ett litet prydnadskörsbär, några dagar senare brukar körsbären och plommonträden slå ut. Det surrar för fullt av liv i träden.

    Read More
  • 23/05/2017
    Maskrosor och avkoppling

    Kriget mot maskrosorna är i full gång. Det startar åter varje maj och framåt mitten av juni är kampen oftast över för året. Det är ett segdraget krig som är inne på sitt trettonde år, men maskrosorna har tvingats till reträtt.

    Read More
  • 18/05/2017
    Avhärdning/tillvänjning

    Idag åkte de övervintrade växterna ut för att vänja sig vid det verkliga livet utomhus. En dryg vecka senare än vanligt, men äntligen är väderprognosen tillräckligt varm även på nätterna. Krukorna är så tunga att jag inte vill bära dem fram och tillbaka så många gånger. Annars kan man så klart börja avhärdning tidigare än såhär.Pelargoner och sommarblommor i form av snöflinga och småpetunia har fått flytta ut till skuggan. Lä är det också såklart. Jag får ha koll på nattemperaturen och ev. täcka dem med fiberduk.

    Medelhavsväxterna, olivträd, citron, rosmarin, afrikas blå lilja och fikonen får också komma ut. Fikonskotten med stora blad ställs i ett litet fiberdukstält för att skyddas extra mot vinden. Agaven får också komma ut, men den är känsligare än de övriga. Övertäckt i skuggan nu först i någon vecka, sedan bara i skuggan för att så sakteliga vänja sig vid ljuset. Misslyckas man blir de bruna. Då är det raka vägen ner till växtlamporna i källaren igen, låta dem bli bruna och sedan börja om tillvänjningen.

    Read More
  • 14/05/2017
    Årets sådd

    I år fick alla familjen välja vad som skulle odlas, så fröer till både popcornmajs, tomater och morötter har blandats med grönkål, dill, persilja, sockerärtor och sommarsquash. Dessutom några potatisar och sallad. En kylslagen vår som i år är det lätt att det kliar i fingrarna och man vill sätt igång direkt.

    Read More
  • 04/05/2017
    Gödning av rododendron

    Även om jag tycker att man ska välja växter som passar för platsen, är det ibland svårt att låta bli vissa växter. En art som jag inte kan låta bli, är rododendron, som vill ha jord med lågt pH-värde, något som inte jag har i min trädgård. Numera kan man köpa rododendron ympade på en kalktolerant stam (INKARHO-rododendron) som därmed växer bra i vanlig trädgårdsjord.

    Read More
  • 03/05/2017
    Plantering av brakved

    I helgen fick det bli dags att sätta busken som införskaffades på trädgårdsmässan för några veckor sedan, en brakved med pelarform Frangula alnus ’Ron Williams’ (ibland kallad FINE LINE). Brakvedens blad är smala och liknar gräs eller bambu. Brakved fungerar som värdväxt för citronfjärilens larver, så kanske kommer trädgården fyllas av citronfjärilar om något år.

    Read More
  • 28/04/2017
    Äntligen lite vårkänsla

    Efter en kall vår är det äntligen lite vårkänsla. Flera lökväxter sjunger ändå på sista versen . Krokus-blommorna är vissna eller uppätna av rådjur. Blåstjärnor och vårstjärnor håller fortfarande formen men känns lite trötta. Påskliljor och pärlhyacinter är som finast nu. I år kom jag faktiskt ihåg att vattna alla större lökväxter med näringslösning när bladen började sticka upp, så gamla bestånd med påskliljor som jag aldrig sett blomma förut har slagit ut.

    Read More

Nina Lövehagen

Trädgårdsdesigner och trädgårdsrådgivare
Bloggen handlar om vad jag gör i min trädgård i Täby - och när jag gör vad.

Arkiv

  • 25/04/2019
    Blomjakt på våren

    Lika överraskad som vanligt över att det kan gå så fort, när värmen kommer. Jag har roat mig med att gå på jakt och räkna in vilka växter som börjat blomma i trädgården. Idag hittade jag över tjugo olika arter av blommande växter. Lökväxterna är så klart många trots att vissa redan gjort sitt för i år och andra ätits upp av rådjur och harar. Bland dem som blommar finns tulpaner, blåstjärna och vårstjärna, narcisser av olika slag, pärl- och porslinshyacinter liksom kungsängsliljor. Sipporna fick bilda en grupp med blåsippa, den nästan vissnande ungerska blåsippan, massor av vitsippor och årets första gulsippa. Vintergrönans lila blommor bildar hela mattor i halvskuggan under träden. Ormöga, lungört och den första aubrietian har slagit ut. I gräsmattan och dess utkant finns tusensköna och violer. 


    Bland buskar och träd blev det bara fyra stycken, men många är på gång och några har ju redan blommat över så som hydridtrollhasslarna, körsbärskornellen och den manchuriska forsythian. Skogslönnen slog ut igår och hybridforsythiorna blommar i gult. Det lilla prydnadskörsbärsträdet är översållat av ljusrosa blommor som omges av bin. Stjärnmagnolians första vita blomma breder ut sig i solen och det känns att det är vår på riktigt.

    Read More
  • 28/03/2019
    Sälgen surrar

    Det surrar i mitt stora träd. Tittar man upp ser man humlor som svävar runt i kronan av utslagna videung. Hoppas de hittar mat för dagen. 

    Sälgen (Salix caprea) är ett slags vide som är ett släkte med buskar och träd. Träden heter mest pil, medan buskarna får heta vide. Snabbväxande pionjärväxter som vi ofta glömmer bort. Faktiskt doftar de lite med man bör vara nära. På sälgen sitter fröna kvar på de förväxta videkissarna som faller ner efter fullgjort arbete i slutet på maj. Marken blir ganska skräpig när den täcks av gråaktiga mjuka korvar, men de krattas lätt upp och funkar fint att kompostera.
    Var rädd om dina sälgträd eller buskar. De blommar och ger mat åt insekter som humlor som vaknar tidigt, ibland innan det knappt finns någon mat för dem.

    Read More
  • 30/11/2018
    Adventstid – kransar och granris

    När mörkret sänker sig kan trädgården kännas lite trist, särskilt om det ännu inte är snö eller ordentligt med frost. De välkomnande krukorna vid dörren är inte lika roliga längre eller så är de, som hos mig, helt borttagna för säsongen. Då kan en fin krans på dörren vara precis vad som behövs för att ombona entrén redan på utsidan. Traditioner med kransar på dörren verkar vara gammal, men kopplat till julen kom den från Tyskland på 1800-talet. Läs mer


    Read More
  • 17/10/2018
    Jättedaggkåpa och flocknäva - kommande invasiva arter?

    Det finns flera växter som planteras i våra trädgårdar och parker som sedan sprider sig till omgivningarna. Då de riskerar att hota den naturliga biologiska mångfalden kan de klassas som invasiva. ArtDatabanken har nyligen listat fem arter börjar bli ett problem och ytterligare fem som riskerar bli problematiska i Sverige. Bland de som kan komma att bli problem nämns perennerna flocknäva och jättedaggkåpa som är fantastiska marktäckare.

    Read More
  • 09/10/2018
    Höstplantering

    Hösten är en bra tid att plantera då jorden inte torkas ut lika snabbt utan håller en del fukt. I princip kan man plantera krukodlade växter så länge det går att gräva i jorden, men oktober är i Stockholmstrakten en bra månad för plantering. Hösten är också en bra tid att flytta perenner som inte hamnat rätt. Vissa växter hinner dock inte etablera sig i tid för vintern och bör därför inte planteras på hösten. Dit hör en del av de senblommande perennerna som fyller plantskolorna så här års, t.ex. höstanemoner och höstljung. 

    Read More
  • 03/10/2018
    Höstfärger

    På spaning efter växter med fina höstfärger i trädgården. Längs med gatan står nyplanterade buskar där flera av dem har fina höstfärger, så idag var det upp till bevis. Slånaronian Aronia x prunifolia ’Viking’ lyser mer röd än svartaronian Aronia melanocarpa ’Hugin’ som också ska ha fina röda höstfärger på sina annars mörkgröna lite läderartade blad. Både slånaronian och aronian kommer beskäras till våren då annars speciellt slånaronian blir väl gles.

    Read More
  • 19/09/2018
    Beskärning under JAS

    Sommarbeskärning utförs under JAS-perioden som är juli-augusti-september. Med bara ett par veckor kvar i september är det med andra ord dags att se om det är ytterligare någon buske eller träd som behöver beskäras i trädgården. Några växter, ofta så kallade blödarväxter, bör bara beskäras under JAS. 

    Read More
  • 29/08/2018
    Plantering av vårlökar

    Nu börjar tiden för att sätta vårblommande lökar. Försäljningsställena fyller sina hyllor med påsar med vackra bilder. Det är som vanligt lätt att bli förförd i butiken och komma hem med diverse sorter. Sedan kommer problemet att minnas var det var tomt i rabatterna i våras och var det redan är ganska fullt. Det bästa är att fota mycket under våren så man ser precis var lökarna kommer i förhållande till perennerna.

    Förra året satte jag bukettnarcisser i cremevitt med det oemotståndliga namnet ’White Cheerfulness’.

    Read More
  • 18/07/2018
    Torktåliga växter

    Denna varma sommar önskar man att fler av ens växter var lite mer tåliga mot torka. Växter kan utveckla olika strategier för att klara av torra perioder, men alla har inte gjort det, därför finns det mer torktåliga växter än andra. Generella egenskaper att titta efter då det gäller riktigt torktåliga växter är: 

    silvriga, ljusa blad, gärna ludna – allt detta hjälper till att reflektera bort ljuset 

    små blad – då detta minskar också avdunstningen av fukt från bladmassan i solen 

    tjocka blad, suckulenta – då växten själv lagrar vatten i bladen

    Växter med djupa rotsystem klarar också torka bättre då de ända hittar vatten i marken.


    Men även om man har torktåliga växter behöver de vara väletablerade i jorden för att klara av en sommar som denna. Bland mina favoriter är lavendel (Lavandula), lammöron (Stachys byzantina), perovskia och kanske buddleja som samtliga har det svårt när det inte är tillräckligt väldränerat och soligt. De små marktäckarna backtimjan (Thymus serpyllum), fetknopp (Sedum) och fetblad (Phedimus) klarar sig fint. Kärleksörten (Hylotelephium) lagrar mycket vatten i sina blad och stockrosorna har djupgående pålrötter. Bland buskar tycker jag att små praktspireor (Spiraea japonica) är bland det bästa att använda.

    Read More
  • 29/06/2018
    Pålitliga marktäckare

    Bar jord är inget för lata trädgårdsägare, eftersom naturen ser till att jorden inte förblir bar om den får bestämma. Följaktligen har jag många marktäckare i min trädgård och i övrigt planterar jag så tätt att den bara jorden ändå täcks. Stora sjok av vintergröna och murgröna, som båda är vintergröna. Men jag har också nävor, myskmadra och jättedaggkåpor. 


    Myskmadran (Galium odoratum)flyttar sig successivt in i halvskuggan, men klarar inte att konkurrera ut vintergrönan utan får gott hålla sig på kanten. Den blommar i maj och doftar riktigt gott om man är nära.

    Jättedaggkåpan (Alchemilla mollis) är en pålitlig växt i nästan alla lägen. Blommorna lyser gulgröna under flera veckor och den tål torka lika bra som regniga somrar. Nackdelen är att den sprider sig med frö, men plantorna är lätta att dra upp.

    Nävorna (Geranium) kan man säga mycket om och det finns en näva för alla lägen. Flera nyare sorter blommar också under hela sommaren. Jag prövar lite olika för att se hur de tar sig ut. Flocknävan (G. machrorrhizum) och brunnävan (G. phaeum) var först med att blomma och på dem har jag redan klippt de avblommande stänglarna. Blodnävan (G. sanguineum) som står på en mycket torrare plats än de andra har blommat i flera veckor. Nu blommar spansknävan (G. endressii) med rosa blommor i sitt friska bladverk, liksom en liten flocknäva (G. x cantabrigiense) som får stå i kanten för att inte bli överväxt. En chathamnäva (G. x riversleaianum) med rosa blommor och så Geranium’Sanne’ med lite bronsfärgare blad och vita blommor som sägs blomma hela sommaren ser jag fram emot att följa i sommar.

    Read More
  • 29/05/2018
    Syrenen – en är de mest älskade dofterna

    Våren och försommaren bjuder på blommande buskar i allsköns färger. Syrenen är mångas favorit då den blålila färgen ofta tilltalar oss ackompanjeras av en stark doft som man kan förknippa med skolavslutning och start på ett långt sommarlov.

    Read More
  • 14/05/2018
    Det regnar lönn

    Och så kom sommaren med buller och bång, eller ska man säga fågelkvitter och trimmade mopeder. Från fem grader till femton och nu tjugofem. Naturen hinner knappt med att anpassa sig. Körsbärsträden står som vita gräddbakelser i trädgårdarna och mycket grönskar, samtidigt som de tidiga vårblommande lökarna snabbt tackar för sig. Lönnens blad är nu utslagna små och ljust limegröna och vid varje vindpust strösslar det överblommande lönnblommor till marken. Gulgröna blommor täcker marken. Det rasslar av fallande blommor när man är ute. 

    Förra året varade det bara i ett par dagar innan regn och blåst då blåst svepte bort våra gräddbakelser bort, men i år verkar vi få njuta längre. Humlorna och bina får mycket längre tid att pollinera, så i år ska nog både jag och fåglarna får lite körsbär i augusti.

    Read More
  • 13/04/2018
    Äntligen vår!

    Nu värmer solen och idag är sista gnuttan snö borta och en tunn stril vatten i källaren skvallrar om att tjälen släppt taget. Det är vår! Snökrokusarna står i full blom liksom vintergäcken och snödroppar, vårkrokusen och blåstjärnor ligger lite efter men slå ut mer för var dag.

    Read More
  • 16/03/2018
    Pipranka

    Exotiskt stora blad klättrar uppåt och bildar en grön vägg. Piprankan är lite långsam i starten som många klättrare men har man bara tålamod några säsonger så sätter den fart och kan bli uppåt fem-sex meter. I Sverige har vi två olika arter: pipranka (Aristolochia macrophylla) och koreansk pipranka (Aristolochia manshuriensis). 

    Macrophylla betyder storbladig vilket absolut stämmer, då båda arterna har hjärtformade blad på upp till tjugo centimeter. Den koreanska piprankan finns som e-planta och sägs ha en lite större härdighet. Men zon 5 brukar anges för båda arterna. Blomfärgen skiljer sig mellan arterna, gulgröna på den koreanska piprankan och mer rödbruna på den vanliga piprankan. De pipformade blommorna syns dock inte utan att man kikar bakom bladverket i juni-juli. Bladens storlek varierar något mellan arterna, men min erfarenhet säger att växtplats och beskärning påverkar bladens storlek ännu mer.

    En fantastik växt som trivs på väldränerad gärna mullrik jord som kan hålla fukt. Och näring. Ibland läser man att det bör vara lite skuggigt, men sol funkar utmärkt om bara jorden är bra. De stora bladen gör växten vindkänslig. Piprankan har vedartade stammar som slingrar sig kring de stöd som ges. Den tål beskärning, men behöver inte beskäras. 


    Jag har prövat att beskära kraftigt då jag planerade att flytta plantan under sommaren. Det blev ingen flytt den sommaren, så plantan satte enorm fart och bladen blev nästan dubbelt så stora som året innan. Däremot uteblev blomningen. Detta år ska flytten av piprankan bli av och jag har återigen klippt av rankorna. Det är alltid osäkert att flytta en stor och gammal växt, så som säkerhets tog jag ett antal skott från min pipranka. Korta pinnar med 1-2 ögon sattes i källaren under växtbelysningen, direkt i såjord med plast över för att bevara fukten. Hittills verkar de ta sig. Året innan hade jag prövat att sätta några pinnar i vatten. De utvecklade snabbt blad, men utvecklade aldrig några rötter.


    Piprankan kan täcka både pergolor och spaljéer. I trädgårdar från 20-talet kan man se pipranksbågar fristående i trädgården. Klättrandes uppför stuprör eller som en fantastisk inramning till vilken uteplats som helst.

    Read More
  • 06/03/2018
    Växtföljd - planera sådden

    Vi är många som gillar att odla. Det är något speciellt att börja matlagningen med att gå ut och ta upp potatis och plocka sockerärtor. Visst kan man med kunskap, engagemang och tid odla året om, men de flesta hobbyodlare ser det nog som en säsongssysselsättning. På vintern kan man sitta och drömma sig bort när man kikar igenom frökataloger. Kanske har man tagit egna frön som ska ner i jorden igen. Några favoriter blir säkert kvar och andra nykomlingar som man bara måste prova.


    Det finns många sätt att tänka när man planerar. Kanske ska man ha en fransk potage? Eller köpa gröngödslingsväxter mellan raderna som en bottengröda? Ska man ha strikta kvarter, raka rader eller mer uppblandat.Möjligheterna är oändliga och det roliga är att man kan ändra från år till år. Kanske ska man ha ett färgtema? Eller planera färgerna så de bildar en tavla? Eller så odlar man bara det som verkar spännande och bäst plats för växterna.


    Olika växter behöver olika mängd och typ av näring ur jorden, vissa tillför, andra urlakar, vissa är kinkiga på att förutsättningarna är rätt medan andra är förlåtande. Man pratar om växtföljd, fyrårig eller sexårig. Det innebär att man växlar vilken gröda man sätter var i sin odling. Det finns mer eller mindre avancerade system för detta.


    En enkel växtföljd som jag använder är:

    År I: ärter och bönor som tillför näring till marken

    År II: näringskrävande växter som squash, gurka, majs, kål

    År III: mindre näringskrävande växter som rotfrukter, sallat, lök, persilja, dill

    År IV: anspråkslösa som potatis

    År 0: gröngödning, istället för år I om jorden känns trött eller är nyanlagd


    Potatis luckrar kompakt jord fint och följer man upp med gröngödsling ett år har man sedan en fin odlingsbädd. Gröngödning kan man läsa mycket om, bl.a. på Riksförbundet Svensk Trädgårds faktablad nr 7 om ekologisk odling.

    Read More
  • 21/02/2018
    Vinterblommare

    Det finns buskar och perenner som blommar ofta redan på vintern eller vårvintern. Blommorna är riktigt fina, men man måste titta nära för att se dem. Ett exempel är kejsarolvon som också doftar. 

    Read More
  • 09/02/2018
    Ny trädgård – var börjar man?

    Nyinflyttad till ett hus med trädgård eller är huset nybyggt och trädgården obefintlig? Du har säkert hört rådet - bo ett år och se vad som kommer upp i trädgården. Jag håller med, men titta i trädgården, fota gärna så att du kommer ihåg när du sedan ska planera.

    Read More
  • 30/01/2018
    Vintergröna marktäckare

    Opålitliga vintrar som kommer och går har vi nog inte sett det sista av. Ett snötäcke och många minusgrader som sedan smälter bort får det mesta av våra växter att anta en brun trist ton eller helt enkelt vissna ner och lägga sig på marken. Men det finns undantag, aldrig har väl marken sett så härligt grön ut.

    Read More
  • 29/11/2017
    Den mörkaste tiden

    En regnig novemberdag när det känns som att ljuset inte når igenom den grå himlen är inte trädgården alltid så upplyftande. Perennerna som inte är vintergröna har vissnat eller så har frosten har färgat den bruna och bladen hänger i regnet. Tack och lov för de vintergröna växterna som skänker lite grönska. Innan snön kommer är mattorna av vintergröna (Vinca minor) och murgröna (Hedera helix) fina. Både helgröna och vitbrokiga varianter. Liksom klätterbenved som antar en något rosa ton på de annars vita bladkanterna då klorofyllet dras tillbaka in i växten över vintern. 

    Rododendron och barrväxter som en, tall, gran och idegran är alla fina på vintern.Dags att plocka mossa i en avlägsen del av trädgården för att skapa en krans att hänga på dörren till advent. Kanske ska den i år prydas med lite kärleksört, klarröda nypon, purpurfärgade prydnadsäpplen eller tallkottar som alla går att finna i trädgården?

    Read More
  • 30/10/2017
    Färggranna höstblommor

    Höstastern (Symphoritrichum novi-belgii) som är placerad på skuggsidan av huset slog ut för en månad sedan med sina mörklila asterblommor. Blomningen blir aldrig överdådig, men brukar hålla på en bra bit in i november. De silvriga höstanemonerna har precis blommat över och blomställningarna med sina klasar med runda bollar står dock ganska fint fortfarande. De dubbla förädlade höstanemonerna blommade i rosa fram till för en vecka sedan och matchade fint kärleksörten (Hylotelephium) som med sin rosa parasolliknande blomform står vackert i sol såväl som i skugga. Både höstastern och kärleksörten har redan stått ut med några frostnätter, där temperaturen varit precis under noll, men de står fortfarande fint. De bildar också en fin stomme i höstbuketter att förgylla bordet med till allhelgona.

    Read More
  • 22/09/2017
    Man ska ha en plan

    Man ska ha en plan, en övergripande tanke om vart men vill komma med sin trädgård så småningom. Sedan behöver man inte ha så bråttom. Vad tycker vi om att göra i trädgården, vad behöver vi ha plats för och var trivs vi bäst idag. Vilka delar ser man inifrån huset, är entrén välkomnande och var är solen respektive skuggan.


    Frågorna är många och det är svårt att veta vad man ska prioritera. Hur ska man kunna bestämma sig vart man vill? Utgå från funktioner! Vad vill ni kunna göra nu, och om tio år? Behovet av en stor lekinbjudande gräsmatta är stört under barnåren, men minskar kanske sedan ner till en badminton- eller krocketyta, eller ända tills den eventuellt försvinner helt. En grundplan bör täcka behovet av funktioner, samt ta hänsyn till sol och skugga så att lämpliga sittplatser planeras in. Edith Södergran lär ha diktat:


    Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. Så är det med trädgårdar, när man blivit biten och många verkar bli det någonstans efter trettiofem. Det är rogivande att pyssla i trädgården, härligt att skörda egenodlat och finns det något som är så förlåtande som växter? Ibland blir det ju lite fel, men växterna repar sig ofta och hamnar de på fel plats går de ofta att flytta på. Bäst är förstås om rätt växt hamnar på rätt plats och trivs sådär lagom i förhållande vad du tänkt, oavsett om du vill att den ska breda ut sig eller snällt hålla sig på sin plats. Enkelt är det inte att få till, men har man en grundplan så utgår man från den, prövar sig fram, och ändrar planen allteftersom behoven och önskemålen om trädgården ändras.

    Read More
  • 18/09/2017
    Medelhavet börjar flytta inomhus

    Sommaren gick fort och nu färgas löven i gult, rött och orange. I natt gick temperaturen ner till fem grader och då är det hög tid att ta in citrusväxterna. Det klarar lite kyla, men mår inget bra av det. Speciellt inte om det ska övervintras i en källare som än så länge håller lite över tio grader. Växtlamporna sätts på och skapar ett rosaaktigt sken och får lysa åtta timmar per dag. Eukalyptusen flyttas också in tillsammans med citron och kalamondin. Fikonträden får stå ute ett par veckor till liksom olivträden och pelargonerna. In till lampan fick även tomaterna komma nu i förhoppning om att få några av de gröna tomaterna att bli röda.

    Read More
  • 05/07/2017
    Tankar om gräsmatta

    Gräsmatta verkar inte någon kunna vara utan i sin trädgård. Den ska bara vara där. Ofta som utfyllnad när det inte är något annat. Folk verkar tycka att det är viktigt med gräsmatta. Ogräs och mossfri, välskött. Men är det verkligen så viktigt?

    Read More
  • 15/06/2017
    Snigeljakt

    En tidig morgon i maj brukar de dyka upp och helt plötsligt ser man dem i mängder – de spanska skogssniglarna eller mördarsniglarna. I år har våren varit kall och inte mer än ett par stycken har skådats hittills förrän häromdagen. Årets gissel, framförallt för sommarsquashen, verkar vara de mindre sniglarna, åkersnigel och trädgårdssnigel. Små eländiga rackare som aldrig verkar bli mätta. Även trädgårdssnäckor och vinbärssnäckor har vågat sig fram. De brukar jag inte bry mig om, men nu har jag en ny axveronika (Veronica spicata) som snäckorna inte lät mig se förra året, så därikring passar jag i år. Koltrastar och björktrastar gör emellanåt sitt i kampen mot sniglarna, men de stora går de sällan på. Dags att ta fram sekatör och en liten påse. Man kan låta den avklippta snigeln ligga som ett lockbete, men det ser ganska äckligt ut och är verkligen inte kul om någon kliver i, så jag plockar upp dem. Lyfter dem försiktigt med sekatören och håller dem över påsen och klipper till. När jag samlat klart knyter jag påsen och lägger i soptunnan. På morgonen när det är lite fuktigt och innan solen dränkt hela trädgården i värme är de på väg in i skydd av perenner för att gömma sig under dagen.Det är nog dags att lägga ut någon liten planka som fälla, så när de gömmer sig där under dagen kommer jag och vittjar. Jag brukar tänka att alla sniglar man tar på våren annars hade kunnat lägga mängder med ägg. Precis på samma sätt som att alla ogräs man drar nu inte kommer kunna sätta frö och sprida mer ogräs. Jag har plockat över femtio små sniglar i grönsakslandet i ett par dagar. De squashplantor jag inte hunnit sätta ut får nog växa i krukor på altanen ett tag framöver. Dill och persilja är nästan helt uppätna och morötterna har jag inte sett alls. Jag funderar på att beställa nematoder till trädgårdslandet – levande mikroorganismer som man vattnar ut. Det finns olika sorters nematoder men en som har sniglar som värddjur och får dessa att dö. Det ska bli spännande att se om jag märker någon skillnad på glupskheten i trädgårdslandet.

    Read More
  • 31/05/2017
    Regn och doft

    En kall vår och några dagar med sommarvärme i maj och allt formligen exploderar. Bladen utvecklas i en rasande fart och dofterna avlöser varann. Häggens doft följs av gullripsens, liljekonvaljens och syrenens. Syrenens doft i fuktig luft skulle vara i det närmaste öronbedövande om lukten gick in genom örat.

    Read More
  • 23/05/2017
    Humlor och bin

    Det har blivit populärt att värna om humlor och bin, men också andra insekter vill man ha i sin trädgård. I min trädgård går det för humlorna att hitta mat redan tidigt på säsongen. Den stora sälgen blommar först av alla före det mesta andra och däruppe i kronan flyger många humlor. Därefter kommer lönnen med sina limegula blommor innan löven slår ut och ett litet prydnadskörsbär, några dagar senare brukar körsbären och plommonträden slå ut. Det surrar för fullt av liv i träden.

    Read More
  • 23/05/2017
    Maskrosor och avkoppling

    Kriget mot maskrosorna är i full gång. Det startar åter varje maj och framåt mitten av juni är kampen oftast över för året. Det är ett segdraget krig som är inne på sitt trettonde år, men maskrosorna har tvingats till reträtt.

    Read More
  • 18/05/2017
    Avhärdning/tillvänjning

    Idag åkte de övervintrade växterna ut för att vänja sig vid det verkliga livet utomhus. En dryg vecka senare än vanligt, men äntligen är väderprognosen tillräckligt varm även på nätterna. Krukorna är så tunga att jag inte vill bära dem fram och tillbaka så många gånger. Annars kan man så klart börja avhärdning tidigare än såhär.Pelargoner och sommarblommor i form av snöflinga och småpetunia har fått flytta ut till skuggan. Lä är det också såklart. Jag får ha koll på nattemperaturen och ev. täcka dem med fiberduk.

    Medelhavsväxterna, olivträd, citron, rosmarin, afrikas blå lilja och fikonen får också komma ut. Fikonskotten med stora blad ställs i ett litet fiberdukstält för att skyddas extra mot vinden. Agaven får också komma ut, men den är känsligare än de övriga. Övertäckt i skuggan nu först i någon vecka, sedan bara i skuggan för att så sakteliga vänja sig vid ljuset. Misslyckas man blir de bruna. Då är det raka vägen ner till växtlamporna i källaren igen, låta dem bli bruna och sedan börja om tillvänjningen.

    Read More
  • 14/05/2017
    Årets sådd

    I år fick alla familjen välja vad som skulle odlas, så fröer till både popcornmajs, tomater och morötter har blandats med grönkål, dill, persilja, sockerärtor och sommarsquash. Dessutom några potatisar och sallad. En kylslagen vår som i år är det lätt att det kliar i fingrarna och man vill sätt igång direkt.

    Read More
  • 04/05/2017
    Gödning av rododendron

    Även om jag tycker att man ska välja växter som passar för platsen, är det ibland svårt att låta bli vissa växter. En art som jag inte kan låta bli, är rododendron, som vill ha jord med lågt pH-värde, något som inte jag har i min trädgård. Numera kan man köpa rododendron ympade på en kalktolerant stam (INKARHO-rododendron) som därmed växer bra i vanlig trädgårdsjord.

    Read More
  • 03/05/2017
    Plantering av brakved

    I helgen fick det bli dags att sätta busken som införskaffades på trädgårdsmässan för några veckor sedan, en brakved med pelarform Frangula alnus ’Ron Williams’ (ibland kallad FINE LINE). Brakvedens blad är smala och liknar gräs eller bambu. Brakved fungerar som värdväxt för citronfjärilens larver, så kanske kommer trädgården fyllas av citronfjärilar om något år.

    Read More
  • 28/04/2017
    Äntligen lite vårkänsla

    Efter en kall vår är det äntligen lite vårkänsla. Flera lökväxter sjunger ändå på sista versen . Krokus-blommorna är vissna eller uppätna av rådjur. Blåstjärnor och vårstjärnor håller fortfarande formen men känns lite trötta. Påskliljor och pärlhyacinter är som finast nu. I år kom jag faktiskt ihåg att vattna alla större lökväxter med näringslösning när bladen började sticka upp, så gamla bestånd med påskliljor som jag aldrig sett blomma förut har slagit ut.

    Read More